Måndag måndag

Jag har skickat in två examinationsuppgifter.
Alldeles nyss.
Lättnadssuck.

Off to next.

Oväntat

Igår
på tåget såg jag något

som jag tror
kanske aldrig händer nån annanstans
än längs Fryksdalbanan.

Tre vuxna människor
i snickarbyxor och i hantverkstagen vände sig om
och vinkade mot oss.

ämnat för
lokföraren.
tror jag.


Undrar om människor på andra ställen
också vinkar mot tåg som susar förbi
annat än i sällskap med barn.

____________
återstår att fråga lokförarRobban

Vår

Ut med djuren.
Värmen stiger över 20-strecket.

Fram med inspirationen
Mycket text ska in.

Bort med tvivlet
Det reder sig nog med det.

Hit med lusten
Lots and Lots to do.
Som jag Verkligen Vill göra

Tolita

Jag undrar
vem som målar tåghållplatsen i Tolita med rödfärg

och vem som färgsatt stationshuset.
och också, varför ingen byter ut
plåtfasaden på det gulbruna huset, fjärde på östra sidan
som har all potential att bli
precis lika fint
som de andra där
i Tolita

Fina fina

Lite tyst


Lottas musik värmer mig lite i själen
av finhet.


som är.

jag har inhandlat en annan finhet
till min syster idag.
och en till mig.
och en present även till L.
kanske att jag faktiskt skickar iväg den också.
för om man haft något fint.

Måste man kanske släppa sin dumhet
och ge bort en chans. Igen.
till den man vill verkligen ska ta den.

och jag vet att jag sa att jag gett upp. lagt ned
men nu har Lotta lagt upp en så fin sång
att jag ju måste lyssna. O r d e n t l i g e n !

_____________
Så tack

Breder ut tiden framför mig
Plattar till, slätar ut.

Tänker att här finns gott om plats
framöver

Kaffe

Klev av bussen och ut i kaffet.

Ja. Det händer titt som tätt. I K-town.
och jag gillar hur doften liksom smyger sig på bakifrån,
inte på något vis obemärkt, men oidentifierat.
Utan att jag direkt härleder den till
rosteriet.


Undrar just om det är med näsan jag bäst kommer minnas. K-town.

och hemligheten

japp.

Det är så det heter.
det livsfarliga från i söndags har blivit lite av hemligt.
Eller nej, inte direkt, men lite.

å andra sidan

försvann också en hel dag upp i intet.
[vilket förhoppningsvis kommer kännas värt allt, en annan dag, längre fram]

men
så sitter man här nu.
med den stora tyngden i knät av en annan anledning.
Som kravlar sig runt halsen. Trycker mot bröstet.
Slår som om den som bäst vittrappar insidan av Strupen.

Som bara vill skrika sig hes

Liksom öronen bara vill höra sig döva

och
Tankarna bara sakta in och mojna

och givetvis kommer tyngden när den lättast förväxlas med stressen [och rädslan]

över att

Nu är det såhär
Igen

______________


Men. Jag har reggat mig för Stockamöllan iaf. Alltid något.

Göra vad man inte vågar

igår tänkte jag göra något som jag absolut inte vågar.
och faktiskt, så gjorde jag det också.

och vips
bara sådär,
har jag nu hela hösten uppbokad.