om det där med ljud

Nu var det dags att gnälla igen.

Om det där med ljud.
Som är precis överallt.
Oljud

På tåget. Bussen. I Biblioteket.
Blipp blipp blipp. Tut tut.
mobiler överallt.

och så den däringa apparaten mp3-spelare. Jag har en själv. Jag älskar den. Ibland. För privat lyssning. Inte när jag tvingas höra andras spelare överrösta min egen. För det har faktiskt hänt. Flertalet gånger.

Skrän skrän skrän. Dist dist dist. Dunk dunk.
Stäng AV! eller åtminston SÄNK!

Jag vill inte höra ert oljud.
och ni kommer inte få höra mitt.

Det är. Tillräckligt. Bullrigt. Ändå.



Bullrigt. Stimmigt. Stojjigt.

_________________

Ingen musik idag - Bara tyst

Haveri

Datorn har kraschat.
Japp. Jag satte i min ipodladdare, det blinkade till och en frän doft av bränd plast steg från burken.
den fortsatte blinka och osa. Jag ryckte ur strömsladden.

Så nu ärdet dags att ta det där beslutet då. Om på vad exakt precis specifikt det var jag skulle lägga mina sparade datorköpspengar på.
Hej jag velar.
 as usual. asusual. äsjushual.

Men jag inte konstruktiv idag. För jag är rätt sur. På intetillförnågotalls och detspelarvälingenroll
Men mest är jag sur på att andras brist på prestation gör mig till en ragata som klagar och klankar ner.
Och jag vill inte vara den.

Insnöad utan Duke

Duke fick klara sig utan mig igår.
Jag lade mig för Kung Bore.

Således, ingen dans, men ändock träningsverk efter timmavis av snöskottning.

Istället blev det middag hos grannen, vilket inte heller var fy skam.

Om bortavaro i grupparbeten

Konstaterar krasst att den svaga länken i vårt grupparbete är vekare än jag först trodde.

Otroligt irriterande är det
att lägga sin energi på någon som inte lägger minsta krut på oss andra.

Och stressad blir jag.

önskar mig helt enkelt att personen i fråga bara hoppar av, men meddelar oss andra först...

Yo let's go!

Yes,
Har nu talat med PBK.

Lovande, utan löften.

Yo

Jösses vilken vitaminkick.

Om en söndag.

Söndagen har bjudit på ett antal otippade händelser

1, Jag såg en mormon hälsa på sin samfundsbroder genom att något bakåtlutad göra ett V-tecken i midjehöjd. Är det så man gör?

2, Jag sprang på två fransmän på coop som jag förgäves letade efter kall öl.

3, Jag har tänkt på franska i flera timmar. Förmodligen för att jag konverserade så dåligt på coop.

4, Har resterande tiden av dagen undrat varför jag inte bad fransmännen att få åka med på rallyt. Samt grämt mig över att min franska är så svårstartad.

Är nu tokigt rallysugen, för sent.


__________
Jag är inte rädd för resan.
- Noir Desir

Tågtanken

Värmland igen.

P plockade upp mig hemma vid halvfemtiden och då hade jag precis slängt ut Majsan. och därefter Sky.

Mina Bussare hälsade som vanligt glatt när jag klev på vid fem.

I Borås hittade jag först ingen fönsterplats. Istället hamnade jag bredvid två kvinnor ( eller tanter) som pratade högt. Snart kliver de av, tänkte jag om och om igen. Men icke.

Klev av tåget och steg in i Alltid Kalla Väntsalen. Tåget var försenat. Gjorde mig inte så mkt. Hade ingen tid att passa idag. Och det kom ju. Så jag sätter mig lugnt och plockar fram min filt och ögonbindel (ovärderlig tågutrustning) och fäller sakta sätet bakåt.
- Du kanske kan sätta dig där istället, säger en röst bakom mig och hon avser en plats vid gången, om du ändå bara ska vila.

- Öh, nej. Lite överrumplad hasplar jag ur mig att jag vill sitta vid fönstret. Men jag flyttar mig iaf. För sätet hade jag redan fällt upp igen.

Så jag flyttar mig. Anpassar mig. Och sätter mig på andra sidan gången. Vid nästa stopp kliver det på en yngre tjej med hörlurar och sätter sig på platsen jag nyss lämnat. Hon startar strax sin dator och fäller sätet. Och hon lyssnar på något och hör inte hur det stånkas och stönas ljudligt bakom henne.

Jag ler. Lite rättvisa, jag tackar jag. Skrattar till. Drar på mig ögonbideln och kurar ihop mig i filten. (och avskyr Bakomkvinnan)

För ärligt talat.
Vem ska komma och säga till mig var jag ska sitta och var det bäst passar mig och vem har rätt att nedvärdera min sömn till
" Ändå bara vila"

_______
eller överreagerar jag bara?

Felklädd

Idag går jag omkring med Ledsen på mig.
har försökt ta den av mig två gånger och ändå sitter det där nu igen.
Ledsenheten. Och Ensamheten.

och jag ville åka men fick inget svar så jag väntar och hoppas och blir besviken. Ivanligordning.

Och när jag ber Mamman om ett exempel på en endaste gång kommer hon inte på ett enda. Det Är så.

Som om jag ständig bär fel attribut. Som om det jag gör är en felhet. En förljugenhet. En bluff.

Och jag vill inte med och vill inte inte inte men det är som om den där -heten är det första tecknet på det som brukar bli. plågsamt.


Och jag har den fortfarande på mig. Så väl matchat.
Med mina Pelle Svanslösspikskor från Måns.
Ja, ni vet. Ger alls ingen fäste.

Tisdagstårar

Om det är så nyttigt med rödvin som de säger, så borde jag vara i kanonskick nu. Har lagt mig till med en "jag ska ju ändå inte köra bil-vana" att ta ett halvt glas vin om kvällarna, då och då.

Sitter i huset och tänker att jag unnar mig lite vardagslyx.
För det behöver jag. Var Dags Lyx.
Någon riktig lyx är långt borta.

När marken rämnar och man faller omkull.
När det man gjort sakta bleknar och försvinner.
När man river upp vad man varit stolt över.

Och när det är fuktigt och vattenläckageigt i hela huset och själen.
Spelar det ingen roll att man väl egentligen har det rätt bra.
För pengarna räcker ändå inte, serotoninet i hjärnan har ändå gått på semester. FuckDamnIt.
Som Jocke skulle sagt.

rev upp parketten. Som att strö salt.

i såren. och våren.
och jag vill inte skriva ett sånt här inlägg för jag vill inte alls verka sån men det där med golvet. Tog mer än den nya parketten.
Geist.

_________
Lhasa De Sela - Con Toda Palabra.
som jag inte förstår, men som låter som mig just nu.

och nej. jag har inte svarat på det där mailet utan bu eller bä. För jag vet inte hur.

Det kommer tid

så säger man på andra ställen.
I andra kulturer. Inte som här.
För här säger vi att tiden går.
Den försvinner och tar med sig en massa saker som varit dåliga och som vi gjort på ett dåligt sätt. Och i minnet har vi cementerat det vi gjort bra. Och det vi alltid kommer ångra.
Det vi gjort illa.
Dem vi gjort illa.

På Andra ställen. Får vi nya chanser. Där kommer tid.
och vi kan göra rätt. och bättre. och försöka undvika fel.

och lika mycket som vi säkert kommer misslyckas med saker kommer vi att få nya chanser att rätta till. Inte bara lägga ytterligare misslyckanden bakom oss.

Så jag säger som de Andra
Det kommer tid.
det gör det.

___________
Oren Lavie - Her Morning Elegance
ger mig
tillförsikt

Saxat

Lyssnar på en mängd saker jag är unfamiliar med.
Ofamlijär. Ickehemmahos.


Hittade Rebekka Karijord
Oren Lavie
och Lhasa De Sela


och nytt från Moto Boy.


och här och var fångas jag av en mening.
som;
It will be easier.
eller
Waitng for the wine. Waiting för the world.

and the

Sitter på Lanterna med Hellas.
Long time no see.
_
Impulsreste till Smålandet.
och hon sa;
Du tänker både för dig själv och andra.
Kanske tänker de andra annorlunda än vad du tror.
__________

Saknar Väninnan och vill varje gång som jag hintar att det ska nappa på betet.

dead end.
deadened.
ended?

Satsar inte fullt längre.
Nederlag tynger för hårt.

så jag agnar med småfisk.
_________
g å r p å n å l a r

Vattenläckage

Det är fint att bo i hus.
Det är jobbigt. när man får vattenläcka.

Tänkter att jag ska lyfta/bryta upp golvet men är handlingsförlamad som få.

Möblerade om lite för att komma åt lättaste stället men fastnade nånstans på vägen.
________________

Svårt att skriva ett redan för gammalt inlägg. Ja. Men så vill jag nämna Uppsalat. Och Vinterlägret. Och dansen. Lindyn.
För det går framåt. Och jag önskar verkligen att hålen i min plånbok var mindre, så att jag kunde ta mig till fler ställen oftare. För jag vill ju dansa mer! Och jag vill ju bli sådär bra som de andra jag känner och stöter på här och var. Men de har ju Chicago om hörnet. Milsvis med skillnad.
________________

Antiklimax

Är hemma igen och med det framför datorn.
Jag fick ett infall och letade upp ett gammalt community och fann till min förvåning att min gamla profil låg kvar trots att jag senast varit inloggad 2005. Intressant. Leker arkeolog och läser dagbok och upptäcker en person som varit jag.

Läser Linnéas blog om att stå utan medel. Och det Är påfrestande att inte veta hur mkt pengar som kommer in, om det alls dyker upp några. För man vågar inte Göra någonting. Inte köpa den billiga grejen man faktiskt behöver även om den ligger som specialerbjudande och inte något annat heller. Det suger. men jag är glad att jag iaf har det där sparkontot. Som räddar mig på ica, varje gång.