jag längtar till hösten
önskar att mörkret lägger sig och ger lugn
att nätterna blir lagom långa
våren är min sämsta tid.
det är statiskt klart och tydligt
om hösten är man mindre ensam.
jag mer normal
smälter bättre in
men.
det är midsommar nu.
M från jobbet var här på självaste midsommars kväll, och midsommarafton kom Madelén förbi.
Ordnat.
systern och svågern också,
Lille J blir mer och mer människa.
Lilla V allt mer ljudlig.
de bjöd in sig själva.
jag är tacksam för det.
glad över sällskapet.
_________________
jag blir mest mindre.
när slutar man krympa och försvinner?
söndag 24 juni 2012
Midsommar
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)