På begäran

en liten text efter Håkan
och ett fyrverkeri









Håkan är ett säkert kort
alltid bra
alltid helhjärtat


men
lördagen mer dynamisk¨
och levande är väl fel ord, för så har han alltid spelat,
men det har hänt saker med Hellströms upplägg


repertoaren har blivit bredare och kvällen tillåts stanna upp
och då menar jag inte på grund av alla små anekdoter som alltid varit en del av upplevelsen
utan för att låtarna slagit av på takten
att det sista albumet haft ro att bjuda på lite göteborgskt häng
utan stress
men andhämtning och kontemplation


så jag svävar iväg i egna tankar när jag står där
för musiken har banat väg


och Håkan pratar på
om artisten
från samma gator som
Sten-Åke Cederhök


och mina tankar flyger:


jag var sex år när min morfar dog.
Jag minns det som att jag sörjde en stund och mindes mannen
i vars knä jag satt en gång och tittade på hans stora klocka
jag kände honom inte
träffade honom sällan.
inte en gång om året ens
det tog många timmar att åka dit


jag var sex år , nästan sju
när Sten-Åke Cederhök dog
I tidningen fanns ett stort reportage som farsan visade mig


Jag klippte ut det och hade på anslagstavlan
sörjde hela dagen
en man som jag aldrig träffat
och definitivt inte
kände
hängde i flera år på min anslagstavla




Det är märkligt med minnen
och med sorg
att det kan vara så relativt

från samma gator
som Sten-Åke Cederhök
kommer alltså Hebbe Lille
Tomas von Brömsen


nervös framför 20 000 sommarklädda folkfestare
med en flöjt
sin röst
och en klarinett
och mer allsång än någon annan
blev Försent för Edelweiss


Klart värt trängseln
och
en eloge till Håkan som bjussar på det


ett ris däremot
till ljudteknikern
som dämpade Brömsen när Håkan sjöng igen


jag hade älskat att höra
duon
hela låten igenom


så kan jag inte låta bli
att jag känner mig lite snuvad på konfekten


Jag köpte en biljett åt mig själv i julklapp
för att en gång få se Håkan på en liten scen
i ett litet rum
i ett mindre sammanhang


Jag svor visor den där gången i gymnasiet
när håkan spelade i konserhuskällaren men sina matroser
och studiebidragslivet
stängde mig utanför


det var något år innan jag blev en av Kristina


återigen med kass ekonomi,
köpte jag mig en julklapp såhär lite drygt tio år senare.
Inte hjälpte det.


___
Jag hade minsann inte köpt biljett till nån jävla folkfest.
Jag ville stå i en liten entusiastisk skara


inte bara i ett långhelgsfirande
___




Missförstå mig rätt

 men som sagt
Tankarna tilläts flyga den här kvällen