Jag var på ett fantastiskt bröllop
där värmen gick att ta på
där känslorna var solkyssta tankar
Jag fällde tårar av rörelse
Finast av allt var det
är det
Jag bär hjärtat som en vacker brosch
pendlar mellan lycka och förtvivlan
lyckan större
smärtan större.
Var gång jag startar datorn är det med oro
Är det över nu?
Fina fina M.
Nu har det gått några dar
Jag hoppas det är för att hon är i livet
att hon orkat välja att vara hos och med Alva
att det inte betyder att livet runnit ut
Johanna och Tobias
är den finaste förening jag sett.
livet framför sig
det bästa med Värmlandet
är just det paret
med störst hjärtan
ärligaste värmen
Vi måste välja livet
det är vår jäkla skyldighet att göra det
Om vi kan.
För andra har inget val.
________________
lugnad för nu
livstecken
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar